Post-möhippa-måndag

Vilken gröngöling jag är på området möhippa. Vad mycket lättare det vore att bestämma aktiviteter för dagen om huvudpersonen i fråga tyckte om att träna och röra på sig. Nu var det inte riktigt så, utan Darling Danny har emellanåt närmast börjat gråta av olycka när hon fått för sig att prova på en idrottsaktivietet. 
Det mest obligatoriska på en möhippa eller svensexa är själva överraskningsmomentet. Det lyckades vi med i alla fall, trots att F vägrade hålla sig hemma på lördagsförmiddagen utan envist flängde runt på stan med sin husband-to-be. Flera glas skumpa och en tågresa till Malmö senare landade vi på en överdådig picknickfilt fylld med pajer och sallad och bröd och matkladdar och frukt och ost och kex och brownies och vin och mer. Efter en närmast två timmar lång paltkoma orkade vi med mycket möda röra på oss för ett parti minigolf "Paren mot singlarna" eller "Dom som alltid för ligga mot dom som nästan aldrig får". Det var en hård match, mest på grund av att Kak och Maria visste vad det höll på med. Jag och F höll ihop i vår extrema otalang för minigolf.
F är fotogenique indeed. Fotostudio på Friisgatan 41. Många ombyten och många våta blickar och sexy poses senare har vi bilder till nästa års Playboykalender. Eller inte riktigt.
Fotbollkaffeölochvin. Maria som dagen innan pratat om hur gärna hon ville avsluta möhippan med svartklubb klockan 5 på morgonen somnar i soffan klockan fem på eftermiddagen.
Middag på Debaser i någonslagskyla. Burgartallrik som inte var som den skulle, alldeles för lite pommes i överflöd och aioli gjord på filmjölk istället för aioli som smakar himmelskt.
Kerstin och Emma och ännu mer vin och crisps och dans till ljudet små datorhögtalare. Jeriko och många undringar kring var Malmö singelmän egentligen håller hus. Uppenbarligen inte på samma tid och plats som vi. Någonsin. Debasers uteservering får bli det evigt säkra kortet i fortsättningen. Tur att vi alltid har varandra och Donau klockan 3 på natten.

En utmaning.

Jag känner att sockermonstret har fångat mig i sina klor efter att jag under en ganska lång tid lyckats hålla mig därifrån. Men att unna sig godis/kakor/annatsötsliskigt blir lätt en ond cirkel. Ju oftare man äter det desto oftare kommer suget. Sjukt obehagligt att någon annan än jag styr mina begär.
Från och med nu till och med den 31a juli ska jag inte äta en enda godisbit! Och bara kakor/tårta på jobbet om det är något sjukligt smarrigt, som nybakta kanelbullar. Kladdkakor och torra äppelpajer går bort.

Vad jag ska ge mig själv som belöning om jag klarar det kan jag inte alls komma på, men det ska vara något onödigt lyxigt. Kom gärna med tips!