fumar no.
om detta hade varit någon av sjukhusets datorer hade jag i en datumruta tryckt in i + tab och fått in 2009-05-31 21:57:26 därefter skrivit in rökstopp. nästan fånigt för någon som inte ens kan erkänna för sig själv att hon faktiskt börjat röka igen, men det är ju faktiskt länge sen jag aldrig tog ett bloss. närmare bestämt höll jag uppe i ettochetthalvtår tills veckan då jag träffade sweetheart och inte längre kunde motstå parfymerade cigaretter, för det är just sådana jag har ett behov av. tilläggas kan att A faktiskt aldrig tagit ett bloss i hela sitt liv, vilket är lite ironiskt. om det sedan handlar om uppkommen känslomässig instabilitet eller en starkare drift att njuta så mycket som möjligt av livet låter jag vara osagt.
iallafall. senaste veckans nyförvärvade kännedom om min kraftigt försämrade kondition leder mig att ta till alla metoder jag kan för att fånga den igen. metmask lär inte fungera varför jag låter bli att ens testa fångslyckan detta. de 8 månatliga cigratterna jag röker är händerna-på-hjärtat inte den största boven i dramat utan snarare min tendens att njuta lite för mycket av livet och träna lite för lite. men inbillningssjuk som jag är kommer vilka placebometoder som helst fungera jättebra. om en vecka kommer det säkerligen tillkomma en klausul i slutarökakontraktet men tills dess är det nolltolerans som gäller. så var det sagt. tack.
Sorry, don't speak Russian
Att kunna säga att man inte talar ett språk brukar vara det första man lär sig att säga när man lär sig ett nytt språk. Förutom att beställa en öl eller två. Spreche nicht Deutsch, no parle francais. Min först inlärda och mest använda fras på ryska kom att bli (excuse my bad spelling) "minja budit mutit" - jag kommer att bli illamående. och det är inte ens en vodkadrickande ryss utan en vindrickande svenska som lärt mig detta. Hur som helst, alltid användbart. Idag har jag till slut kommit till den punkt då det inte längre går att förneka det faktum att mitt sociala liv skulle bli aningen rikare om jag ägnade min lediga tid åt rysk-studier istället för ogräsrensning. Hur jag överlevde nio dagar i de norska fjällen med att endast kunna förmedla ett enda ord på ryska (skidor) och knappt ett enda på engelska är en gåta större än davincikoden. Idag beställde jag "ryska 1". om några veckor kommer jag inte bara kunna förmedla att jag kommer bli illamående utan även säga ifrån innan jag kräks.
Dagens möte
Mötte Tiina Rosenberg på stan idag. Det är på så vis det är att bo i det akademiska ghettot Lund. Tiina var snygg som få och tittade snällt på mig. Jag är ledsen att hon inte fick se min fina tatuering, då hade hon säkert friat på stört. Sen skildes vi åt och jag fick inte hennes nummer.
Gårdagens BPM: 185. Frekvensen på min puls tre av sex till springs avverkade kilometrar. Och jag har inte ens ryska parfymcigaretter att skylla på detta utan endast min egen låga konditionsträningsförekomst. Dags att satsa på beach 10, kanske...
Något jag aldrig trodde jag skulle gråta över.
Eller rättare sagt "något jag aldrig ens reflekterat över att man kan gråta för". Men min gräsmatta är förstörd och liknar mest någonting mellan en potatisåker och ett illa odlat rapsfält. Den är randig och gropig, om vintern skulle man kunna åka puckelpist på den om det inte vore för att skåne är platt-som-en-pannkaka. För två veckor sedan var den gropig och litelite gul men alls inte randig. För att uppmuntra en tävlingsinstinkt som jag alls inte har uppmanade jag mig själv att försöka matcha grannens gräsmatta som är putsad, gödd och välansad likt en förstklassig pudel på hundutställning. Så jag gödslade den men någonting gick snett. Nu har den gått från att vara en trevlig golden retriever till att mest likna en korsning mellan en nakenhund, rultig tax och illa skött yorkshire-terrier. Nu sätter jag hoppet till herr Rabarber att försöka täcka skiten med sina stora vackra blad annars får det bli presenning till midsommar.
En frisk smak av gräs
Livet med en levanderesebyrå/hårtarbetandeläkare gör mig till gräsänka nästan lika mycket som doktorinna. För att kunna köpa familjen ett nytt jetplan och betala hårt förvärvade fortkörningsböter är norsk sjukvård en mycket tacksammare arbetsplats än "spara250miljonersjukhusetUSiL". Visserligen svenska kronor men ändå, ganska mycket pengar. Jag ska inte säga att jag hellre vill ha en varm famn att falla i än en trygg ekonomisk framtid men det är ungefär så det känns just nu. Hjärtat vinner över hjärnan och snart kommer huvudet trilla ner i division 2 efter alla förluster.