Något jag aldrig trodde jag skulle gråta över.

Eller rättare sagt "något jag aldrig ens reflekterat över att man kan gråta för". Men min gräsmatta är förstörd och liknar mest någonting mellan en potatisåker och ett illa odlat rapsfält. Den är randig och gropig, om vintern skulle man kunna åka puckelpist på den om det inte vore för att skåne är platt-som-en-pannkaka. För två veckor sedan var den gropig och litelite gul men alls inte randig. För att uppmuntra en tävlingsinstinkt som jag alls inte har uppmanade jag mig själv att försöka matcha grannens gräsmatta som är putsad, gödd och välansad likt en förstklassig pudel på hundutställning. Så jag gödslade den men någonting gick snett. Nu har den gått från att vara en trevlig golden retriever till att mest  likna en korsning mellan en nakenhund, rultig tax och illa skött yorkshire-terrier. Nu sätter jag hoppet till herr Rabarber att försöka täcka skiten med sina stora vackra blad annars får det bli presenning till midsommar. 

Kommentarer
Postat av: Anonym

vad i helvete? säg det till mitt ansikte i stället!

2009-05-25 @ 22:13:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback