drosophila

Idag har jag i brist på tid att tillbringa på Friskis och av lust att utmana mig själv cyklat både till jobbet i Lund och tillbaks till HEMMET i Malmö. Det var nästan en baggis, nästan. Men med tanke på att det faktiskt ska orkas jobba åtta och en halv timme däremellan krävs det att det är en nästanbaggis för att jag ska slippa all eventuell skam till följd av att stupa mitt i blodsockerkontroller och nattskjortspåtagningar.

I övrigt känner jag mig mycket stolt över att redan så här efter åtta dagar i nya bostaden ha tagit tag i att flytta min hemförsäkring. Dessutom saknar jag Emma som är bortrest över allt för lång tid så att jag tyvärr måste ringa och terrorisera henne flera gånger om dagen med dumma frågor och oviktiga  och viktiga ärenden. Jag vill ge henne världens största tårta. Eller öl. Om hon var här skulle hon själv få välja.