drosophila

Min dag är redan flera timmar gammal. Jag har rest iväg och kommit tillbaks och fixat sånt som ska fixas. Eftersom detta var supposed to be sistadagenfoverer på prakiken men det visade sig det var redan i måndags det. Patienter och anhöriga har börjat kräkas till höger och vänster. Calici är dom rädda. V.I.N.T.E.R.K.R.Ä.K.S.J.U.K.A.N. Fyfasen. Avdelningen isoleras och alla som inte måstemåste vara där fick gå hem och alla som brukar röra sig mellan olika avdelningar fick också gå därifrån. Jag har visserligen aldrig varit kräksjuk men tänkomtänkomtänkom. Sista dagen. Men vi som hade tänkt ställa till med kalas. Jag och min klasskamrat. Jag skulle köpa vetelängd på vägen som skulle vara godast i världen, och det såg jag att den var. Men jag fick köpa 0 för jag hade inga cash och tanten tog inte kort. Men det är ju tur för jag hade inte velat äta vetelängd för 20 personer och jag skulle inte vilja lämna den till gamarna ensam. Min klassis skulle ta med sig tårta. Det gör hon kanske när hon kommer i eftermiddag. Då blir det kalas bara för henne. Men jag sparar pengar i alla fall.
Denna dag ska jag återupprätta ett lånekort på Lunds Stadsbibliotek eftersom det förra förlorades för cirka 26 månader sedan. Jag måste fira att praktiken är över, att jag klarade tentan i akutsjukvård vars omtenta jag redan börjat plugga till, att det är helg snart, att jag inte jobbar i helgen. Nu ska jag inta dagens andra frukost som tyvärr inte är lika god som bageribrödet på praktiken men det får man ta för en ledig dag.