Snälla människor, visst finns dom

Och en av Malmös alla snälla människor har lämnat in min fina röda plånbok till polisen-Mr. Som ett brev på posten och det är inte själva den materiella vinsten med att få den tillbaks, då ingenting i den är särskilt användbart längre, som är grejen utan att den finns i mitt liv. Att det finns hopp. Om människor och deras godhet. Däremot fortsätter storstadsmänniskan vara en skitidiot som inte fattar hur mycket bättre ställe på jorden Skåne vore om alla slutade åka ensambil och började åka tillsammansbuss. Bilköerna växer sig längre för varje dag som går och snart kommer färdsträckan mellan Malmö och Lund att vara oändlig. Patetiskt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback