Det börjar likna sammanfattningar

Men tröttheten griper mig och alla måsten får gå före min lust att blogga. Och ofta har jag tyvärr inte ens lust även om det är väldigt trevligt varje gång jag sätter mig för att finna ord för alla fenomen i mitt liv.
Helgen som gått (det var ju visserligen mångamångatimmmar sedan den tog slut) har varit en fantastiskt bra helg så jag verkligen undrar om det är rättvist att man får ha det så bra. Fredagen innebar visserligen katastrofkb men vi spelade åtminstone skivor själva och slapp försöka dansa till den på inga sätt bra musiken ute på stora. Dom gräver sin egen grav. Men tonåringar kommer det alltid finnas.
I lördags var det dags att fira moderns födelsedag ytterligare en gång en månad i efterhand. Jag bjöd på brunch bestående av bruschettas och blueberrypancakes med fruktsallad och glass i mitt hem. Vi hängde på stan och konsthallen och jag försökte hitta ett par tights jag kunde ha på mig till den himmelens korta klänningen jag hade på mig eftersom jag direkt efter födelsedagshänget skulle på inflyttningsfest. Jag hittade inga tights och fick nöja mig med de nylonstrumpor jag redan ägde. Kanske var det därför jag hittade en man senare, vad vet jag. Efter himmelskt god mat på Siciliana var det dags för huvudsyftet med dagen, teaterföreställningen "Kalla det vad afn du vill". Jag ska erkänna att jag hade sådär höga förhoppningar. MEN, den visade sig vara superfantastiskt rolig och underhållande. Jag har aldrig skrattat så mycket koncentrerat på tvåochenhalvtimme. Jag skulle kunnat dö lycklig då. 
Söndagen bjöd oss på en promenad till IKEA men tyvärr ingen IKEA-mjukglass som jag hade hoppats på eftersom IKEA I Malmö ligger lite efter IKEA Älmhult och inte har strössel. Då vill inte jag ha. 

Helgen som kommer blir förmodligen lika fin. Då unnar jag mig att lägga jättemycket pengar på ett mijlöombyte och transporterar mig på ett tyvärr väldigt omiljövänligt sätt till Uppsala för att hälsa på världsfina Gullis. 

Jag lovar att det finns svarta moln i mitt liv också, till exempel mormor på sjukhus, övertygelse om egen sjukdom och allmän påverkan av regn och ganskakrasslig sambo.
  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback