sometimes time is just enough
på grund av gräsänksskapet så ägnar jag de kommande två veckorna åt urbanisering istället för min senaste lantlivslivsstil. staden känns mig bekant och bussen lika så men jag saknar redan jetplanet även om det så bara var sjutton timmar sedan jag senast gjorde sorti från det. som för att låta mig inspirerar av effektiviteten hos en rysk man på landsflykt till thebigA har jag ägnat eftermiddagen och kvällen åt vad man kan kalla entotalmassaolikasaker. tilläggas kan att jag vaknade klockan sex imorse och i ett komatöst tillstånd tillbringat de första ljufva åtta timmarna kanske inte så hårt arbetandes men ändock i arbete.
för att slipa min hemmafruprofil har jag. sanerat mitt sovrum och packat upp loppisfynden från sommarens loppisrunda. dammsugit även resten av slottet som kallas dödenidimman. tvingat min dator att bonda med skype once and for all. lagat mat och på hemmafruvis prathängt med kusin och fru. lagat tre par byxor i grenen eftersom jag på o-hemmafruvis hatar att införskaffa djäfvulskapet och sparar på de par jag har tills de knappt syns på grund av alla hål. diskat och rengjort spisen så att jag som hemmafrumetod kan spegla mig i den. organiserat min tyvärr nästanendalevandekrukväxt så att den växer där den ska. köpt genomtänkta julklappar till tre viktiga personer. SAMT. klippt luggen. OCH. plåstrat om mitt blankslitna vänstra innerlår som blev demolerat av mitt hela högra lår under gårdagens löptur i lantluft och snålblåst. nu pendlar aktivitetsalternativen mellan stora klippklätterboken och lilla sovstunden och jag tror mina ambitioner till trots att det blir det senare.
Kommentarer
Trackback