Åsiktsmaskinen, jag
Jag har för första gången gjort någonting åt min frustration över puckade människor och skrivit en insändare till Sydis:
"Den 13 februari 2008 avlider Sydsvenskans chefredaktör Peter Melin hastigt under ett möte, en kvalificerad gissning från min sida är att han fick en hjärtinfarkt. I minnensartiklarna över Melin beskrivs hans som en oerhört engagerad människa som var involverad i det mesta som skedde på tidningen, hela tiden hade nya projekt på gång, en person som vigde sitt liv åt Sydsvenskan. Inte någonstans reflekteras det över att detta engagemang kan vara en starkt bidgragande orsak till att Melins hjärta inte orkade längre. Det krävs inte någon längre tids yrkesverksamhet inom akutvården (två veckor i mitt fall) för att se ett mönster i vilka patienter som kommer in på akuten med bröstsmärta, hjärtinfarkter. Många av dem är likt Melin hårt arbetande män i 50-60 års åldern som blivit ovärderliga för sin omgivning, är engagerade i allt, ständigt är på väg någonstans.
Jag tycker det är anmärkningsvärt att Sydsvenskan i sitt sökande efter en ny chefredaktör har som mål att finna någon som kan fortsätta på Melins bana, någon som inte bara känner samma engagemang, utan också arbetar lika hårt. Jag menar att tidningens nästa chefredaktör istället borde vara någon som sätter gränser för sig själv och känner ett tillit till sina medarbetare att kunna arbeta självständigt, utan sitt eget deltagande. En person som förstår att engagemang kan ske på olika nivåer, tänker på sin egen hälsa och därmed ökar förutsättningarna att kunna finnas till för sin familj, och för Sydsvenskan under en längre tid än vad som blev fallet för Peter Melin."
Återstår bara att se om de har tillräckligt mycket självdistans för att publicera den. Jag vet att jag kommer bli hatad men det ser jag fram emot.
"Den 13 februari 2008 avlider Sydsvenskans chefredaktör Peter Melin hastigt under ett möte, en kvalificerad gissning från min sida är att han fick en hjärtinfarkt. I minnensartiklarna över Melin beskrivs hans som en oerhört engagerad människa som var involverad i det mesta som skedde på tidningen, hela tiden hade nya projekt på gång, en person som vigde sitt liv åt Sydsvenskan. Inte någonstans reflekteras det över att detta engagemang kan vara en starkt bidgragande orsak till att Melins hjärta inte orkade längre. Det krävs inte någon längre tids yrkesverksamhet inom akutvården (två veckor i mitt fall) för att se ett mönster i vilka patienter som kommer in på akuten med bröstsmärta, hjärtinfarkter. Många av dem är likt Melin hårt arbetande män i 50-60 års åldern som blivit ovärderliga för sin omgivning, är engagerade i allt, ständigt är på väg någonstans.
Jag tycker det är anmärkningsvärt att Sydsvenskan i sitt sökande efter en ny chefredaktör har som mål att finna någon som kan fortsätta på Melins bana, någon som inte bara känner samma engagemang, utan också arbetar lika hårt. Jag menar att tidningens nästa chefredaktör istället borde vara någon som sätter gränser för sig själv och känner ett tillit till sina medarbetare att kunna arbeta självständigt, utan sitt eget deltagande. En person som förstår att engagemang kan ske på olika nivåer, tänker på sin egen hälsa och därmed ökar förutsättningarna att kunna finnas till för sin familj, och för Sydsvenskan under en längre tid än vad som blev fallet för Peter Melin."
Återstår bara att se om de har tillräckligt mycket självdistans för att publicera den. Jag vet att jag kommer bli hatad men det ser jag fram emot.
Kommentarer
Postat av: M
Detta var fanemig bland det bästa jag läst på mycket länge! Hade en period själv då jag likt Melin jobbade ohälsosamt mycket på ett ytterst obalanserat sätt vilket ledde till många månaders sjukskrivning till slut. Är nu äntligen personen som sätter gränser för mig själv och vet precis vad du menar! Tragiskt att karaktärsdrag som dessa, som i längden bara förstör människor och deras liv, om och om igen ska målas upp som positiva.
Tack!
Trackback