Återigen: Burial

Jag tröttnar aldrig på att hylla dem. Some music makes greater feelings. Burial får mig att känna mig på väg någonstans. Kanske inte nödvändigtvis till Gran Canaria men någonstans långt borta, okända marker. I somras låg jag på den Kroatiska stenstranden. Den helfvetes iryggensmärtande stenstranden och drömde mig bort till Burials svävande landskap. Jag vill åka tillbaks dit, jag vill befinna mig i havet i månens sken, jag vill känna friheten under mina fötter. Alla möjligheter som fanns då, med ett interrailkort och ett visakort. Det är stort.

Kommentarer
Postat av: tjeck

shit..helt sjukt skönt..det här borde jag ladda ner någongång..


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback