to sleep or not to sleep, thats the question.
amfetamin har aldrig varit min grej men just nu undrar jag om det inte är så att någon tagit sig friheten att bjuda mig på det utan att fråga. att få uret till att vara något annat än exakt 0414 skulle vara en lögn och att påstå att det är något annat än två timmar och en kvart tills jag ska gå upp och lämna landsbygden att försöka förvrida sanningen. jag skulle kunna försöka skylla sömnlösheten på ettlitetbarnsomsnarkarjävligthögtimittöra eller att minmageskrikerefternäringochvägrargesigförst.
dock har barnet nu försvunnit ur mitt öra och jag har gett mig och gått med på att tillfredsställa min mage med banan.men jag tycker fortfarande sängen känns som en oinspirerande plats att befinna sig på. om det inte var så att jag under morgondagen ska hinna med att arbetsmyra lite grann, fika med troligen nybliven ägare till en hund med mycket ironiskt namn, hämta ett inte så snarkade barn i skolan, försöka snylta till mig en skattefri bubbelvattenapparat samt simma en och annan meter skulle jag lätt inte lämna den trevliga ikeastol jag sitter på för en inte lika tjusig furusäng, om ÄN med en väldigt tjusig man i.
Kommentarer
Trackback